Kan man? Ja, det kan man!

Kan man återuppta en blogg man inte skrivit i på nästan ett år?
Ja, det kan man. Om man kommer ihåg sitt inloggningsnamn och lösenord.
Det gjorde inte jag, men jag lyckades återställa och ändra och greja så att det blev som jag ville. Så nu är jag tillbaka.

Kan man stå för det man skrivit för knappt ett år sen?
Ja, det kan man. Eller borde kunna i alla fall. Man tyckte ju så då, ingen idé att förneka det. Man hade kanske uttryckt sig annorlunda idag, men det är ju bara en fråga om utveckling i så fall - och utveckling är aldrig av ondo.
Jag står för det jag har skrivit här tidigare. Jag är till och med stolt över det! Jag hade faktiskt glömt bort min blogg och därmed även inläggen. Nu läste jag igenom mina tidigare inlägg och blev riktigt nöjd över vad jag hade presterat!

Får man säga så?
Ja, det får man.
Jag brukar få höra att jag är bra på att skriva, men har inte kunnat bedöma det själv tidigare. Nu läste jag mina texter liksom utifrån, som om de var skrivna av någon annan, och då slogs jag av att det ju är bra skrivet! Det var en go känsla, med inslag av det lite förbjudna. Ni vet, man får ju inte tycka att man själv är bra på något. Och om man nu till äventyrs tycker det så får man i alla fall inte säga det! Skitsnack, säger jag! Det får man visst det! Självförtroende är inget negativt, tvärtom! Jag skulle kunna utveckla det resonemanget mer, men det har jag inte lust med just nu.

Vad ville jag säga med det här inlägget då? Tja, inte mycket egentligen. Jag är tillbaka, det var mest det.

Välkomna tillbaka, gamla läsare. Om ni finns.
Välkomna, nya läsare. Om ni finns.