Hos gynekologen

Jag råkar tillhöra den delen av befolkningen som då och då måste besöka en gynekolog. Det ger upphov till en del funderingar. En av dem tänkte jag skriva om. Även ni som aldrig har besökt och aldrig kommer att besöka en gynekolog kan fortsätta läsa. Om ni törs!

En av de vanligaste gynekologbesöksfunderingar jag har hört är: strumporna på eller av? Det har jag aldrig funderat över. Jag vet faktiskt inte ens om jag tar av mig strumporna eller ej. Jag tror inte det. Varför skulle man, liksom? Det är ju inte fötterna som ska undersökas.

Nej, det är inte den funderingen jag ska ta upp, utan något helt annat.

Besöket brukar börja med att man sitter vid doktorns skrivbord och pratar en stund om anledningen till att man är där. Sedan kommer orden "då går vi in i det andra rummet och undersöker!"

"Det andra rummet" består av en mängd apparater och utrustning, en stark lampa och en mycket speciell stol mitt i rummet. Ja, ni vet vilken sorts stol jag menar! Sen kommer det intressanta: i ett hörn av rummet finns ett skynke som går att dra för, med en liten bänk och några krokar bakom. Dit förväntas man gå och klä av sig på underkroppen. Ja, såklart! Man vill ju inte visa sig naken för en vilt främmande människa!

Eller... vänta lite nu... Jag ska klä av mig bakom ett skynke, för att... ja, varför i hela friden då?

Jag menar, när avklädningen väl är klar ska jag dra undan skynket och promenera halvnaken genom rummet, kliva upp i stolen (det går inte att göra det snyggt, jag lovar!), sätta mig allra längst ut på kanten, luta mig tillbaka och slänga upp benen i varsin hållare. Fortfarande naken från höfterna och nedåt.

Men det stannar inte vid det! Sedan riktas både den starka lampan och doktorns ögon mot mina allra intimaste delar, och både plasthandskbeklädda fingrar och instrument körs in längre än jag någonsin har tillåtit någon annan att befinna sig. (Ok, min son då, men han var liksom inkapslad ovanför det området och tog inte den vägen ut.)

Okej. Avklädning bakom skynke, med full exponering efteråt? Varför?

Det är inte jättekul att visa sig naken för en främmande människa, det håller jag fullständigt med om. I gynstolen är det en sak, det är inte speciellt laddat i den situationen, då är det en läkare som gör sitt jobb. Jag är patient, och det är väl inte den roligaste sysselsättningen man kan ta sig för, men det måste göras.

Men... eftersom man tvingas klä av sig i det där hörnet blir det en väldigt avklädd promenad fram till stolen. Det tycker jag är jobbigt.

Jag kan inte för mitt liv begripa varför själva avklädningen ska vara så hemlig.
Vad är det man kan vilja dölja där?
Sitt kön? Nja, det kommer snart att visas upp ändå.
Sina orakade ben? Samma sak där.
Sina fula trosor? Varför valde man just det paret just den dagen då?

Lösningen? Klä av sig bredvid stolen och kliva direkt upp på plats. Kortast möjliga tid mellan påklädd och undersökning. Varför går det inte till så? Efter undersökningen kan man plocka åt sig sina kläder och gå in på toaletten, för efteråt finns det vissa skäl att vilja vara ifred en stund. Vissa kladdiga skäl, om man säger så. Men det förklarar inte avklädningen bakom skynket!