Ä N T L I G E N !!! ... eller?

Okej...

Efter lång tids funderande, och ett otal nekande svar på frågan "Bloggar du?" så har jag bestämt mig för att göra just det. Blogga, alltså.

Jag har länge ansett att nätet inte behöver ännu en meningslös idag-var-det-fint-väder-och-vi-grillade-blogg, eller mitt-barn-är-bäst-i-världen-blogg, eller jag-har-köpt-en-ny-röd-tröja-blogg. Det är ett sanslöst slöseri med utrymme, om ni frågar mig.

Men, jag behöver någonstans att göra av med allt mitt tyckande, så det får bli här. Slöseri med utrymme eller ej. Om alla andra gör det - varför ska inte jag?

Det mest ironiska just nu är dock att jag inte för mitt liv kan komma på en enda av de där åsikterna jag så länge har velat sätta på pränt. Nu när jag Ä N T L I G E N har kommit till skott och reserverat en bit av cyberrymden bara för mig. Min EGEN digitala plats! Ettor och nollor som BARA är MINA!

Det är så typiskt! Men de lär dyka upp, de där tankarna. Förmodligen när jag absolut inte har tid och möjlighet att krafsa ner dem ens på baksidan av ett tre månader gammalt kvitto på mjölk och tomater, som borde ha rensats ur plånboken för länge sen. Det är så det brukar vara. Tajming är inte min grej, helt enkelt. Men det brukar ordna sig till slut ändå. På ett eller annat sätt.